Det är början av mars och du befinner dig i mataffären. Du skulle bara handla mjölk men din uppmärksamhet fångas av en härlig chilensk mango. Billig var den dessutom!

Den slinker ned i korgen bredvid en brasiliansk fläskfilé på extrapris. Toppen, tänker du! Nästan för bra för att vara sant! Men har du vänt på steken och funderat kring huruvida någon annan fått betala för att din fläskfilé ska vara billig?

Faktum är att investerares vilja att tjäna pengar har förvandlat råvarumarknaden till en enorm industri där priserna inte längre enbart bestäms av utbud och efterfrågan, eller skördens kvalitet. Nya och friare regler för hur råvaror får köpas och säljas har gjort råvarumarknaden till en spekulationsmarknad bredvid aktier, fastigheter och valutor.

Spekulanternas uppdrag är att förutspå framgången för en viss vara, inom råvaruhandeln tex majs eller kaffe, för att guida investerarna till de mest fördelaktiga fonderna. Kurtage är en avgift som betalas till aktiemäklare vid köp och försäljning av aktier och fonder. Kurtager gör det fördelaktigt för dessa snillen att spekulera hej vilt.

För dem, ju fler upp och nedgångar i varornas pris - desto bättre! Så kallad hög volatilitet. Detta innebär ständig och kraftig prisgungning.

“Det var väl ett enkelt sätt att tjäna pengar, vad är felet med det?”, tänker du kanske.

Tja, det är väl en fråga till den fattige vietnamesiske bonden som på grund av volatiliteten inte vet hur han ska planera för familjens framtid. Han som ständigt tar nya lån för att kunna finansiera sin skörd. För honom innebär svängningarna ett lotteri. Vad kommer min skörd vara värd nästa säsong? Kommer jag kunna betala tillbaks mina lån? Min sons skolgång? Fråga honom som viger sitt liv åt jordbruket, river upp sina kaffeplantor för att satsa på majs, för att sedan satsa på kaffe igen, allt efter vart spekulanternas vindar blåser.

I väst ser vi stora möjligheter inom råvaruindustrin.

Vinstintressen har drivit Handelsbanken och svenska pensionsbolag till att vilja investera i just råvaror. De blir rika på prisernas nyckfullhet. Hänsynslöst sätter man livet på spel för de fattigaste som inte har något att sätta upp mot jättar som Handelsbanken. Vem på handelsbanken tänker på deras mänskliga rättigheter?

Ossian Ekdahl, chef på en AP-fond förnekar spekulationernas baksidor i form av fattigdom och säger i en intervju, “Jag tror inte att vi bidrar till det. Jag ser inga problem med att vi skulle börja investera i råvaror. Däremot skulle det kunna ge bra avkastning för våra sparare”.

Ekonomiska konsekvenser är dock inte det enda dessa vinstintressen inom det industriella jordbruket ligger bakom. De enorma industriernas negativa miljöpåverkan är mycket omdiskuterad och att djur far illa samt att våra naturtillgångar sinar är ett faktum. Det industriella jordbruket har många baksidor och vi kan inte fortsätta vara beroende av starka bekämpningsmedel och långa transportvägar. Allt för att producera billigt och lönsamt. En förändring måste ske.

Politikerna tar inte ansvar, istället hänvisar de till konsumentmakten med argumentet att “konsumenterna röstar med plånboken”. Men när livsmedelsverket kom med en guide för att ge konsumenterna konkreta förslag på vad de kan göra (exempelvis handla närodlat) förbjöd staten livsmedelsverket att ge ut guiden, med motiveringen att de kunde vara handelshindrande.

Även EU har dragit i bromsen för Sveriges möjligheter att konsumera mer närodlat, då en utbredd lokal handel skulle hota importen från andra länder.

Frihandel och vinst till följd av så billig produktion som möjligt, även om den innebär användning av farliga bekämpningsmedel och långa miljöovänliga transporter, är uppenbarligen viktigare än hållbar hantering av naturtillgångarna och miljöhänsyn.

Det blir även svårt för konsumenterna att lägga sin röst på ekologiska varor när butikerna satsar på lågprismärken. Politikerna måste ta sitt ansvar och stifta lagar som gynnar ekologisk produktion och vi måste göra medvetna val som konsumenter.

I Sverige har vi fina naturtillgångar vi skulle kunna använda på ett mycket bättre sätt.

Här finns enormt goda förutsättningar för musselodling till djurfoder, vilket till stor det skulle kunna ersätta det icke miljövänliga fiskmjölet som ges till fiskar och hönor.

Musselodling har dessutom den positiva bieffekten att det minskar övergödningen i havet. Haken är att det kostar mer pengar. Men vad gör det egentligen, när det dyraste priset betalas av miljön. Många städer i Sverige skulle dessutom kunna uppnå en 30% självförsörjning.

Så vad kan DU göra? Animalieproduktionen står för 18% av de globala utsläppen av växthusgaser. Dessutom äter vi i Sverige och EU 70% mer protein än vi behöver.

Ett tips/en uppmaning är därför att dra ned på din köttkonsumtion.

- planera dina inköp = kasta mindre

- tänk, behöver jag verkligen så mycket kött?

- Innan du slänger mat, tänk efter.

En tumregel: handla alltid ekologisk och närproducerad mat när du kan. Priset på den brasilianska fläskfilén du tidigare höll i, är nämligen för bra för att vara sant, eftersom det är miljön och jordens fattigaste som betalar det verkliga priset. Så nästa gång du står med en brasiliansk fläskfilé i högsta hugg kommer du veta mer om vad som utspelar sig inom industrin den kommer ifrån. Använd den kunskapen och byt ut filén mot ett närproducerat, ekologiskt alternativ. Du kan till och med ta en titt på dina fonder för att bidra till förvandlingen mot ett mer hållbart jordbruk med bättre levnadsvillkor och en friskare planet!

Källa: Olofsson, Malin och Öhman, Daniel, 2011, Matens Pris - Boken som matindustrin inte vill att du ska läsa, Månpocket.

/Isabelle