Mer och mer börjar folk tänka på att handla ekologiskt och hjälpa vår planet på olika sätt, men vi har fortfarande en lång väg att gå. Endast under 2013 ökade den ekologiska konsumtionen med nästan 12 % enligt Ekoweb.

Här är en undersökning från scb som visar att jordbruk som sker ekologiskt har ökat ytmässigt. Vi vill gärna se att det fortsätter i denna riktning.

Vad vill vi se för agerande hos konsumenterna?

Jo det vi tycker är viktigt är att alla som har råd ska försöka prioritera att köpa ekologisk samt rättvisemärkt mat.  Om dem börjar göra det kan det leda till att efterfrågan höjs och priserna då sänks. Om priserna för ekologisk mat sänks kan kanske de som inte har råd med ekologisk mat nu köpa det i framtiden.

Vi vill göra ekologisk och rättvisemärkta produkter det vanliga utbudet i affärerna. Idag ser det inte ut så, det finns t.ex. en ekologisk hylla med bara ekologiska varor men istället vill vi se tvärtom, en hylla med o-ekologiska produkter och resterande varor ekologiska.

Vi har under detta projekt visat och lärt oss hur kött och o-ekologiska produkter påverkar samhället samt vår hälsa, därför är det så pass viktigt att vi gör en förändring. Att välja rätt produkt i affären kanske inte låter som att det gör en jättestor skillnad, men det är denna syn vi måste ändra på, våra val påverkar oss och vår miljö i större utsträckning än vad vi tror!

I artikeln ”Vi kan inte förhandla med Naturen”, Wijkman och Rockström beskriver dem hur riskerna mörkas och att politikerna och forskarna måste tydliggöra dem problem och klimatförändringarna vår värld står inför. Hur många medborgare känner till att en halvering av de totala växthusgasutsläppen till 2050 ger högst 50 % sannolikhet att klara 2°- gradersmålet? 2-gradersmålet är ett politiskt mål som betyder att jordens medeltemperatur endast får höjas med 2 grader. Detta är ett exempel på hur viktig politiken är för alla våra klimatproblem - även köttkonsumtionen.

Vi vill se att politiken engagerar sig mer i köttproduktionens negativa följder.  Vi tror inte att många i världen är medvetna om konsekvenserna av vår höga köttkonsumtion och det faktum att vi faktiskt konsumerar mycket mer kött idag, än endast för några år sedan.

Ett underbart bra exempel på engagerad politik är Uppsala kommun, som nyligen beslutade att 100 % av deras inköp av livsmedel ska vara ekologiskt till 2023, detta enligt krav.se. De ska även ställa höga krav på djurhållningen. Två andra bra exempel är även Malmö stad som har målet att köpa in 100 procent ekologiskt livsmedel samt Göteborgs stad har som mål att köpa in 100 procent ekologiskt kött. Vi hoppas att ännu fler följer denna trend, så att hela Sverige tillslut blir ekologiskt (inte bara inom livsmedelsindustrin) och fler länder hänger på.

Många ser på naturen som en resursbank, något vi kan utnyttja oavbrutet, utan att någonsin ge tillbaka. Så fungerar inte världen. Vi behöver fungerande ekosystem, för att kunna använda oss av ekosystemtjänsterna (både de tjänster som är i direkt gagn för oss, och de som är indirekt). Om dessa tjänster förlorar resiliens, bryts även vårt samhälle ner. Vi behöver tjänsterna för att överleva.

Här kommer exempel på varor som vi dagligen använder oss av, som tydligt hör ihop med ekosystemtjänster.

Vara: Jätteräkan. Tjänst: Erosionsskydd. Så hur hör dessa ihop? När man odlar jätteräkan, så gör man det framförallt i mangroveskogen. Detta gör att man river ner skogen, för att producera räkorna. Mangrove fungerar som ett erosionsskydd, mot t.ex. tsunamis. När dessa försvunnit förlorar naturen resiliens, vilket blir en direkt för vårt liv, eftersom tsunamin nu inte stoppas naturligt.

Tillverkning av kött kräver framför allt två stora ekosystemtjänster.

Vatten och betesmark.

Vatten: 1 kg nötkött kräver 16000 liter vatten. (1 kilo grönsaker kräver 8000 liter vatten)

Betesmark: Många fattiga länder tvingas byta ut sin mark som kunde ha använts som människoföda för människor mot betesmark för att det är det I-länderna i största utsträckning vill ha importerat. U-länderna exporterar då mer kött än vad de exporterar grödor och det kräver mer vatten (dubbelt så mycket som grödor) än vad grödor kräver och betesmarken kräver tio gånger mer mark än vad vegetabilier behöver för samma produktion.

Detta innebär att köttproduktionen kräver mer landyta och vatten, med andra ord större mängd ekosystemtjänster. 

60 % av ekosytemtjänsterna håller på att förstöras eller utnyttjas på ett ohållbart sätt. Ett exempel på detta är USA och Kinas förlust av pollinerade humlor och bin, som har kostat mycket pengar för jordbruket. Dem har utrotatas p.g.a. att man har använt deras mark till betesmark. Än en gång är det ekosyemtjänsten ”landyta” som utnyttjas fel. Dessa tjänster är omöjliga att värdera och kostnaderna har först blivit uppenbara nu när dem har försvunnits. Det här är verkligen tydligt att det är just hållbar utveckling handlar om, samt sambandet mellan dem tre benen.

Mångfald i sociala och ekologiska system är nyckeln till resiliens.

Biologisk mångfald:

Problem: I Sverige finns många av de hotade växt- och djurarterna i jordbrukslandskapet. Om köttproduktionen gynnar eller missgynnar arter beror i stor utsträckning på hur fälten och den omgivande miljön ser ut och hur produktionen sker. Flertalet svenska och internationella studier har visat att den biologiska mångfalden är större på ekologiska gårdar jämfört med konventionella gårdar, vilket betyder att vi ska satsa på ekologiska gårdar.

Nu vet vi vad som händer när man utnyttjar ekosystemtjänsterna på ett ohållbart sätt, och hur du kan motverka detta. Ett stort steg på vägen är att byta ut så mycket kött som möjligt mot vegetarisk mat, samt dina varor mot ekologiska produkter. Hoppa på ”hållbar-utvecklings-tåget” (inte flyget) mot en bättre framtid med oss redan idag. J

Kottguiden.se
Urbanutveckling.se

Swedishwaterhouse.se

Göteborgsuiversitet.

 /Bella, Moa, Ellen, Elin B